Jag läste en artikel idag på aftonbladet. Först tyckte jag att rubriken var urlöjlig. "Winona Ryder  om skandalerna: Jag tappade fotfästet". Ser man inte såna rubriker var och varannan dag? Men ändå läste jag den. Och jag gillade en grej som hon sagt väldigt mycket. "Det är svårt ångra något eftersom varje dålig erfarenhet leder till något bra" Och det är verkligen helt sant. Jag kan inte hålla med mer.

Jag har varit med om mycket i mina dagar, men jag kan inte heller ångra något. För hade jag inte upplevt mina dåliga erfarenheter så hade jag inte varit den jag är idag. Vem vet hur det kunde ha varit annars? Ibland har jag funderat på hur det hade varit om jag fått Alvin senare i livet. Hade jag varit mer erfaren? Hade det varit mer stabilt med ekonomi, förhållande osv? Men hur hade det då varit runt den tiden? Hur länge hade jag bott kvar hos mamma? Hade jag gått och mått dåligt utan att veta varför?

Jag är glad att Alvin kom precis på den tidpunkten han kom. Jag har haft många erfarenheter tack vare det. Både bra och dåliga. Hade jag inte lämnat ifrån mig honom under en tid och hamnat på sjukhus kanske jag inte hade hafr min gode man och min kontaktperson. Då kanske jag inte heller hade vetat att jag har borderline? Och då hade jag inte heller kämpat för att bli bättre?

Jag tror att allt som sker händer av en anledning. Ibland vet man inte varför, men jag tror stenhårt på det. Hade jag inte träffat Johan så hade jag inte haft Alvin. Hade jag inte varit otrogen mot Paul förra året så hade han kanske inte gjort slut och då hade jag nog inte varit förlovad med Johan idag. 

Idag känner jag mig som världens lyckligaste människa. Jag har allt jag behöver ha. Jag har en underbar sambo som skulle göra vad som helst för mig, jag har en son som är helt underbar och som jag älskar mer än allt i hela världen, jag har underbara människor i min närhet som stöttar mig och finns om jag behöver det, jag är inte döende och jag lever. Vad mer kan man begära?