Varning för att vissa delar av inlägget kan vara känsligt..

Min morfar var mitt allt.. Av alla personer från min uppväxt var han den som jag tyckte mest om. Han var rolig, snäll och helt underbar. Han var min bästa vän. Jag vill fortfarande inte förstå att han var tvungen att lämna mig när jag bara var åtta år. 

Jag tänker på honom ganska ofta. Jag försöker komma ihåg minnen som jag kanske har förträngt eftersom jag vill minnas varenda detalj av honom och varenda sekund vi hade. 

När han dog var mamma och jag med i rummet. Mamma och morfar låg och vilade och jag satt på en stol två-tre meter bort och tittade på teckade pelle svanslös. Mamma vaknar efter en stund och ber mig gå ut ur rummet. Morfar var död, men det fick jag inte veta förrän en liten stund senare. 

Jag var bara några meter ifrån min bästa vän i hela världen när han dog. Jag visste att han var döende, jag var väl medveten om att han var sjuk. Men en åttaåring är inte direkt bra på att förbereda sig för en sådan grej. 

Jag har några få bilder på honom, men jag önskar att jag hade fler. Jag har ett fruktfat i porslin med porslinfrukter i som tillhörde min morfar. Jag har en bok med julpyssel och recept som tillhörde honom. Det är ungefär vad jag har kvar av min bästa vän.

Hans hus stod tomt i flera år. Vi brukade åka dit för att minnas honom. Gå ut på bryggan vid vattnet för att släppa ner några rosor (han är spridd för vinden där). Nu är det någon som har flyttat in där. Vi märkte det sist vi var där. Dom har förstört allting! Dom har tagit bort vedboden och garaget. Dom har gjort en utbyggnad och ändrat om i trädgården så att infarten är annorlunda också. 

Jag hoppades alltid att jag en dag skulle kunna köpa hans hus. Det var en av mina största drömmar. Och nu finns det ingen chans till det längre. Även om det skulle bli till salu någon gång i framtiden och även om jag då skulle kunna köpa det är det inte morfars hur längre. Det är inte hans villa som jag minns den. 

Varför tänker jag då på min bästa vän just idag? Det är inte hans födelsedag och det är inte heller hans dödsdag. Jag drömde om honom inatt. Det var en helt underbar dröm men det blandades in en hel del skräckscener. Jag måste skriva ner den för att kunna bearbeta det.. Det som står här nedanför är endast en dröm och inget av det har varit verkligt. 

Jag var i morfars hus ett par år efter att han hade dött. Allting stod kvar precis som det alltid hade gjort, men det var dammigt och lite spindelväv överallt. Jag hittade massor av grejer som jag ville ta med mig hem för att minnas honom med. Allt från ett speciellt klädesplagg till någon sak jag hittade på vinden (minns inte exakt vad det var för saker jag hittade). 

Mitt från ingenstans kom en flashback från dagen han dog. Han mådde bra och hade anlitat en snickare till att göra något med hans dörr. Snickaren använde en motorsåg och började såga i dörren. Morfar stod i vägen och fick sågen in i sidan av magen. Jag stod och såg på. Först trodde jag att det var en olycka, men snickaren fortsatte såga i morfar. Det var blod överallt och min bästa vän blev mördad mitt framför mina ögon. Jag kunde inte röra mig för mina ben var fast i gyttja. Jag kunde inte få fram ett ljud hur mycket jag än försökte. Ingen visste att jag var där. Ingen visste att jag såg på. 

Sen var flashbacken slut. Jag skulle gå ut från morfars hem. Jag hade grejerna med mig. Sen såg jag min morfar ligga där på marken. Död, med ett halvt huvud och sågad i halva magen (ganska svårt att förklara, men ni kanske fattar ändå). Hans lik var ganska ruttet. Han hade ju legat där ett bra tag. Två meter bort såg jag hans mördare. Också död. Också rutten. Hur han dog har jag ingen aning om. 

Sedan kom en till flashback. Morfar levde. Det var tivoli i närheten av hans hus. Han, jag, mamma, mammas ex och en av mina kompisar gick dit. Vi åkte karuseller och hade jätteroligt. Flashbacken tog slut och morfar var död igen, men vi var kvar på tivolit. Det var kul, men jag undrade vart han hade tagit vägen. Sen vaknade jag.

Varför drömde jag det här? Varför? Och varför var han tvungen att lämna mig? Jag vill ha min bästa vän tillbaka. Jag saknar honom så.