Den här dagen började väldigt konstigt. Jag vaknade strax efter fyra. Då hade jag visserligen inte sovit så bra inatt. Den här mensvärken tar ju aldrig slut. Jag hade i alla fall lyckats ställa larmet för mitt möte imorse. När jag vaknade kunde jag knappt ta mig ur sängen, så jag fick ringa och avboka. 

Snart kommer Alvin hem. Han sov ju hos mamma i natt. Sofia skulle visst komma hit med honom. Jag har saknat honom, men det har varit jätteskönt att han har sovit borta. Inte minst för min långa sovmorgon idag. Jag är visserligen ganska nervös över hur han kommer vara nu när han kommer hem.

Om ett tag ska Malin åka iväg och handla med mig. Det behövs verkligen. Det ska bli skönt att få storhandla. Jag måste få in det som en rutin på något sätt. Jag vet visserligen inte hur eftersom jag inte har bil och körkort själv.