Vilken stil har du hemma?

Oj, jag vet inte riktigt. Jag har många stilar. Och vissa rum är inga stilar alls, de bara är tills jag har lyckats fixa i ordning.

En stil som jag garanterat vet är vardagsrummet som är i Engelsk stil. Väggarna är gråa och möblerna mörkbruna. Jag vet inte riktigt varför, men det känns väldigt engelskt för mig. Jag har min fejkade öppna spis som gör hela rummet. En av de bästa köpen jag någonsin gjort.

Jag har nio tavlor, en plansch, en dörrmatta innanför balkongdörren, en ukulele och tre klockor med engelskt tema på. Antingen är det bild på union jack eller motiv från England (big ben, telefonkiosk etc.). Jag har även två sparbössor i form av den röda telefonkiosken och en röd dubbeldäckare i plåt.

För folk som inte känner mig kanske man kan undra varför jag är så pass "besatt" av England att jag vill ha det överallt i vardagsrummet. Jag har älskat UK sen jag gick i femman. Jag och två till i min klass gjorde ett fördjupningsarbete om det och då började min förälskelse. Redan då ville jag åka till London och besöka Madame Tussauds. Redan då ville jag bo där.

Åren gick och jag fick aldrig besöka England. Hoppet om att en dag få bo där blev sakta men säkert mindre och mindre. Men så en dag fick jag förfrågan i skolan om jag ville följa med som utbytesstudent till Chesterfield. Jag sa självklart ja och jag är så glad över att jag fick åka dit.

Min kärlek till landet växte. Landskapet var vackert, människorna var underbara och språket var helt otroligt (jag är oerhört svag för dialekten). Jag fick vänner och det var dags att åka hem. Ett par år senare bestämde jag mig faktiskt för att flytta. Jag började kolla upp hur man skulle göra och började kontakta mina vänner där borta för att se om det fanns någon chans för jobb osv.

Men drömmen sprack när jag blev djupt deprimerad. Jag var tvungen att säga hej då till min dröm. Det var ett hårt farväl. En av mina största drömmar gick liksom ner i graven. Två år senare trodde jag att jag hade en möjlighet att kunna flytta vid ett litet senare tillfälle, men jag hade fel. Nu har jag accepterat att jag aldrig någonsin kommer att flytta dit. Det var inte kul att komma till insikt med. men det är så det är. Jag är nöjd som det är nu också. Kan jag inte bo i England kan jag åtminstone omringa mig med saker som får mig att tänka på det.

Min röda plåtbuss
Är du här ofta?

Namn:


E-postadress:


URL / Bloggadress:


Din Kommentar: