Jag har precis sett The Conjuring.. Jag kände för att se film, men jag var inte på humör för en komedi, jag kände inte för att vara nedstämd till drana och jag kände att jag inte riktigt skulle hänga med i en actionfilm så skräck var typ det enda alternativet som fanns kvar..

Så nu har jag kollat alldeles ensam på en skräckfilm som jag har hört så mycket om innan. "Den är så bra" "Den är jätteläskig" "blablabla" osv.. Ja, den var bra gjord faktiskt.. Men åter igen, en film som inte levde upp till mina förväntningar.

Alltså filmen var bra! Den var bra gjord, den hade "läskiga" moment och det var lite creepy sådär.. Men jag blev inte rädd.. Jag känner inget obehag nu efter filmen. Sen fattade jag nog inte slutet helt heller tror jag, men ändå. 

Ibland önskar jag att jag var lika lättskrämd av skräckfilmer som jag var i början när jag kollade, men det försvann ganska fort faktiskt. Det är inte många filmer jag blir rädd av. Visst att jag kan hoppa till för att jag inte är beredd, men det betyder inte att jag blir rädd för det. Det är två helt olika saker.

När jag tittar på en skräckfilm vill jag bli rädd. Jag vill att hjärtat ska pumpa snabbare, jag vill känna blodet rusa genom kroppen och allt det där.. Det är vad jag vill ha ut av en skräckfilm! Sen att jag är jättelättskrämd i verkligheten är en helt annan sak.