Jag har verkligen inte orkat blogga alls idag efter inlägget imorse. Jag har varit helt slut hela dagen. Det blev ingen kamp till dagis idag. Tack och lov! Han var bara lite seg med att få på sig kläderna.. 

Jag och Johanna åkte till BK för jag var för trött för att komma på nåt annat ställe jag ville äta på och sen körde hon mig till psykologen. Jag blev jättebesviken när jag väl var där. Jag har väntat på den här tiden i flera månader. Psykologen verkade jättetrevlig och så, men sen fick jag veta att jag bara var där för bedömning. Jag får veta på torsdag om jag kommer att få en samtalskontakt eller inte.. Lite smått irriterande. Det är inte ens helt hundra att jag kommer få en. 

Min syster mötte upp mig när jag kom hem och vi hämtade Alvin på dagis. Jag pratade lite med fröknarna om hans sovvanor, men dom tyckte att jag skulle köra på som jag gör nu. Dvs lägga honom ca 20.00 varje kväll och vänta på att han ska somna.. Till sist borde han ju faktiskt somna runt den tiden.. Hoppas jag,,

Efter dagis gick vi hem till Carola en sväng. Alvin hade jätteroligt. Ungarna lekte och dansade och hoppade runt som tokar. Alvin var ganska svettig efteråt. Jag satt och hade soffmys med en av tvillingarna. Första gången han vågar vara så nära mig. Jag blev varm i hela hjärtat och ville nästan säga "Nej, gå inte" när han sprang iväg till de andra och lekte. 

Vi gick en sväng till Netto för att handla lite. När jag har packat ner i påsen och vi ska gå hem så är Alvin borta. Först trodde jag att han hade ställt sig utanför och väntat på mig, men det hade han inte. Det var flera stycken till i kassan så jag frågade dom om dom hade sett honom, men ingen hade sett när han gick iväg. Här började paniken krypa. Jag stod utanför netto och visste inte om han var inne på Netto eller om han hade sprungit iväg. En kille såg att jag såg förvirrad och orolig ut och frågade om jag letade efter en liten kille. Sen pekade han åt vilket håll han hade sprungit. Jag sprang dit på en gång, men hittade honom inte. Han var på andra sidan huset som tur var. Han hade gått till lekparken. Jag tror nog aldrig jag har varit så rädd i hela mitt liv!

När vi väl var hemma sen så kände jag verkligen hur förkylningen började smyga sig på. Jag vill inte! Jag har inte tid att vara förkyld. Jag har hört att Alvin har nyst några gånger också. Hoppas den inte bryter ut, för det orkar jag inte nu. Jag vet hur däckad jag blir när jag är förkyld. Hur ska jag klara Alvin helt ensam då?

Idag somnade Alvin runt midnatt och jag tänkte nästan gå och lägga mig då, men jag kände att jag ville verkligen se PLL idag. Nu är det snart dags för det och jag myser med lite te till serien i min komugg. Sen ska jag sova! Jag hoppas på en någorlunda bra morgon imorgon utan för mycket bråk och försovningar.. 

Godnatt ♥