Treårstrots

Jag blir galen, stressad och vet inte riktigt vart jag ska ta vägen. Jag vill slita mig i håret, slå sönder soffan och gallskrika.

Alvin är inne i en trotsperiod. En riktigt hemsk trotsperiod och det är inte många som får se den. Han verkar så snäll, så charmig och så oskyldig. 

Han slår oss som att det vore en lek, sparkar oss för att det är kul och skriker för full hals så fort man säger ordet nej. Han börjar lite fint med att klappa Sune och avslutar med att slå honom. Varenda eviga sekund på dagen håller han på, men bara när ingen annan är här.

Som värst är han när Johan inte är hemma. Han vet om att jag är svagare än Johan och det är roligare att trackassera mig. Det blir värre för varje dag som går och jag vet inte hur jag ska kunna stoppa honom. Jag kan inte koppla av helt heller när han har lagt sig. Det går och gnager i mig inombords.

Jag läste i en tidning att trots är som ett tecken på att han älskar oss och känner sig trygg med oss, men det känns inte så när man får slag och sparkar hela dagen. De enda jag kan tänka på för att orka och fortsätta framåt utan att bli helt knäckt är att han förhoppningsvis är på slutklämmen i trotsen. Jag hoppas av hela mitt hjärta att den går över snart. 

Det är inte kul att bråka med sitt barn var och varannan dag.
Är du här ofta?

Namn:


E-postadress:


URL / Bloggadress:


Din Kommentar: