Ibland känner jag mig så jäkla duktig. I onsdags var vi ju ute hela dagen. Och det var på mitt initiativ att gå ut.

Jag klagade ingenting heller (väldigt ovanligt)! Vi gick ut runt ett och lekte vid olika lekparker. Runt fyra gick vi in till Johans mamma och fikade lite och strax efter fem gick vi hem (det var en bit att gå). Alvin gick hem hela vägen själv! Han var jätteduktig. När vi kom hem tittade vi på en Emilfilm och sedan åt vi lite mat. Efter det gick vi ut igen och var ute till åtta.

En heldag ute. Tack vare mig. Något som nog aldrig har hänt förut. Jag blir friskare och starkare för varje dag som går känns det som. Fast det är klart, jag har ju fortfarande dagar då det är riktigt illa. Dagar då det inte alls känns som att jag kommer att bli frisk från den här jäkla depressionen. Fast jag kämpar på. Jag vill och SKA klara det här!

Igår tog jag också initiativet till att gå in till pappa. Fast vädret var inte roligt alls igår så det slutade med att vi tog bussen hem. Alvin gick kanske en fjärdedel av vägen. Och det var ganska mycket.. Jag är så stolt över min solstråle. Och mig själv faktiskt!